Se foton på gamla klasskamrater! Specialpedagogisk forskning som anlägger relationella perspektiv har vuxit under de senaste femton åren, såväl nationellt som internationellt. Det relationella perspektivet har länge haft en dominerande ställning inom den specialpedagogiska forskningen i Sverige.
Men det finns forskare som menar att det kategoriska perspektivet håller på att återerövra mark i en skola som är allt mer prestations- och resultatinriktad. Det är en berättelse som är ganska vanlig. Perspektiven handlar om olika sätt att inkludera barm i behov av särskilt stöd i den ordinarie undervis-ningen. Att utgå från ett relationellt perspektiv i arbetet på förskolan ställer enligt vår uppfattning högre krav på de pedagoger som är verksamma där, både då det gäller grundsyn, förhållningssätt och kompetens. Ett ekologiskt relationellt specialpedagogiskt perspektiv innebär att skolsvårigheter och elevers utmaningar i lärandet förstås både utifrån individuella faktorer och relationella faktorer (samspel och organisering av undervisningen).
De relationella faktorerna betonas starkast, då det är dessa lärarna och skolan kan påverka. Relationellt perspektiv syftar till att förstå svårigheter som något som uppstår i relation till omgivningen eller kontexten (1). Samtidigt som jag sympatiserar med ett relationellt perspektiv har jag ibland mött en tolkning som inneburit ett avfärdande av individbundna faktorer som påverkansfaktorer för elevens lärande och utveckling. I det följande kommer jag att summariskt beskriva utvecklingen av det relationella perspektivet och föra fram tanken att det skulle kunna betraktas som en slags tredje vågens psykodynamiska psykoterapi.
Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Ett relationellt perspektiv Uppfattning av pedagogisk kompetens Ämnesspecifik undervisnings-centrerad Förmågan att anpassa undervisning och stoff till skilda förutsättningar för lärande hos eleverna. Andra forskare beskriver dessa perspektiv men med andra benämningar. Noddings ger ordet omsorg en ontologisk och relationell innebörd: det är en grundläggande form av mänskligt liv, alla människor behöver bli bemötta med omsorg. Skolan har av tradition betraktats som den viktigaste institutionen för förmedling av en human kultur men paradoxalt nog har man varit dålig på att praktisera omsorg.
Inlägg om relationellt perspektiv skrivna av specialpedagogen. Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam! Gemensamt för dessa perspektiv är att specialpedagogiska behov ses som “sociala konstruktioner”, och att t. I vissa perioder har forskningens fokus varit på individers förutsättningar, det brukar vi kalla för ett kategoriskt perspektiv.
Under andra perioder har tonvikten legat på att studera organisatoriska och miljömässiga ramar för utbildningen, ett så kallat relationellt perspektiv. Det handlar här om att man söker efter orsakerna till varför en elev har problem i skolan i skolmiljön. Förslag ges på hur personal vid skolor kan arbeta för att förhindra skolk och få eleverna mer delaktiga i skolan. Detta beskrivs i form av systemkrafter som underlättar elevers delaktighet i skolan och kan handla om relationsskapande. I avhandlingen finns också ett flertal exempel på dess motsats.
Elever kommer till skolan med skilda förutsättningar, självbilder, syn på skolan och olika motivation. Läraren måste skapa en lärandemiljö där eleverna förlitar sig på sin inre förmåga, ser svåra uppgifter som utmaningar snarare än hinder, ser skolan som en plats dit de vill komma snarare än en otrygg och fientlig miljö. Digitaliseringen i skolan måste vara i lärandets tjänst. Att använda digitala verktyg ska underordnas den pedagogiska funktionen. Hur vi använder dem för elever med funktionsnedsättningar kan stå som modell för digitaliseringen i stort.
Genom denna undersökning visar det sig att den specialpedagogiska praktiken fortfarande är kategorisk i många avseenden men att några klasslärare ändå arbetar mot ett relationellt perspektiv. Det finns dock intressen inom skolan som system som förhindrar en relationell utveckling. Buber menade att läraryrket var det absolut viktigaste yrket ”som samhällets öde vilar på”.
Med uttrycket ”rörelse” avses således en formaliserad verksamhet för förverkligande av den relationella pedagogikens ideal och målsättningar. I många skolor – i arbetslag och andra kollegiala sammanhang liksom på ledningsnivå – sker en mer systematisk samverkan som mer eller mindre explicit bygger på relationellt tänkande. Det förra kan jämföras med det snäva synsättet i ett kategoriskt perspektiv och det senare med ett mera dynamiskt synsätt i ett relationellt perspektiv. Därmed är vi tillbaka hos inledningsvis nämnde Alan Dyson, vilken, tillsammans med Bengt Persson myntade denna dikotomi.
Inom ramen för detta perspektiv finns en kritik av den traditionella specialpedagogiken som individualiserar problem vilka, enligt företrädarna för det nya perspektivet , egentligen beror på att skolan inte förmår sköta sitt uppdrag på ett bra sätt. Problem förflyttas så att säga bort från individen i det kritiska perspektivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.