Arbeta med etnicitet i förskolan

I förskolan finns heller ingen tradition att resonera kring och arbeta med det mångkulturella. Visst försöker lärarna ibland att uppmärksamma att det finns barn från många olika länder på förskolan. Men då ligger det utanför den vanliga verksamheten och de väljer gärna det exotiska.

I allmänhet är ett normkritiskt perspektiv effektfullt när det gäller likabehandling, och det gäller även främjande arbete utifrån mångfald och etnicitet. Jag tycker detta är viktigt och jag hoppas att många förskolor arbetar med detta. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenheten om den egna kulturen och delaktigheten i andras kulturer bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.

Alla barn och elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. När det fanns barn med utländsk bakgrund på förskolorna förändrades verksamheten på så vis att det var mer språkträning och aktiviteterna genomfördes i mindre grupper. Att arbeta för att skapa positiva möten oberoende av kön, familjens sammansättning, funktionsnedsättningar eller etnicitet , kräver kunskap och eftertanke. Här får du bland annat fakta och råd från Diskrimineringsombudsmannen (DO) om likabehandlingsplanen och ett reportage från Sveriges enda förskola för romska barn.

Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Kön samverkar med andra kategorier som etnicitet , sexualitet, funktionshinder och social klass i skapandet av genus. Det begrepp som använts i den nyare genusforskningen för att beskriva hur kön samverkar med andra faktorer, är intersektionalitet.

Jag noterade nyligen en artikel.

Skövde nyheter om att Skövde skulle få sin första förskola med islamisk inriktning. Behovet av en förskola med islamisk inriktning är jättestort, säger Ali Liaqat, en av ledamöterna i styrelsen och förskolechef. I och med det måste också alla rektorer som nyanställs i förskolan gå den obligatoriska befattningsutbildningen för rektorer.

Dock arbetar många med att inkludera alla barns hemkultur utan att vara medvetna om det. Förskollärare behöver ha ett öppet förhållningssätt och ta tillvara på mångfalden i förskolan och på det sättet kan begreppet hemkultur få en större plats i förskolan. Johannes Lunneblad är forskare och författare till boken ”Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter”.

Han har forskat på hur man arbetar med begrepp som mångkulturalitet i förskolan genom att vara på plats en längre tid i en förskola och studera hur lärarna pratar om och skapar innehåll kring begreppet. På Sjödalens förskolor jobbar man med åldersheterogena barngrupper. I läroplanen står det att vi inte ska kategorisera barn efter kön eller etnicitet.

Varför ska vi då kategorisera in barn efter ålder, frågar sig Marie-Louise Martinson. Om vi gör det har vi redan bestämt vad barn i samma åldrar ”kan” och ”ska kunna”. Utöver de fyra stegen ska skolan och förskolan också ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier.

Arbeta med riktlinjer och rutiner mot trakasserier. En utgångspunkt för delegationens uppdrag var att det livslånga lärandet måste ses med ett genusperspektiv i förskolans arbete, så att förlegade könsroller och könsmönster på sikt kan brytas. Till grund för detta arbete har delegationen lagt den skrivning som finns i förskolans.

Läroplanen är tydlig med detta, i förskolan är alla barn lika.

Vi som arbetar i förskolan ska arbeta för att uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Vi ska lära barnen om empati och omtanke om andra människor, vi ska ge alla barn samma möjligheter, oavsett tro, etnicitet eller kön. Syftet med artikeln är att synliggöra hur ett utforskande arbetssätt där personalen utgår från barnens intressen och frågeställningar kan ta sig uttryck inom förskolan.

Pedagogisk doku-mentation beskrivs som ett hjälpmedel för att fånga barnens pågående aktiviteter samt föra den utforskande processen vidare. Att arbeta med normkritik i förskolan handlar om att ställa sig på barnets sida, och att stå upp för barnets rätt att utvecklas som individ och duga som hen är. Normkritik handlar inte om att ta bort alla normer, utan att förändra dem som leder till begränsade möjligheter och ökad risk för trakasserier av olika slag.

Den säger att alla ska få det stöd som de behöver. Det är ofta en utmaning att undervisa barn och elever med språkstörning och att hitta rätt stöd för varje individ. Den här skriften ger tips om hur du kan arbeta för att skapa förutsättningar i förskola och skola för barn och elever med språkstörning.

Sex halvstrukturerade intervjuer med lärare från förortsskolor i Stockholmsområdet har genomförts med syftet att se hur lärarna uppfattar normskapande processer kring etnicitet. Genom att ställa frågor utifrån dessa teman bidrar studien med ökad förståelse av pedagogers erfarenheter av att arbeta med etnicitet och mångfald i förskolan. Vi arbetar ämnesövergripande och tema vatten genomsyrar hela vår verksamhet, den fysiska miljön, språkligt och matematiskt.

Arbetet med svenska pågår ständigt i verksamheten. När förskolebarn ska svara på frågor om trosuppfattningar och etnicitet riskerar den välmenande anda där ingen ska diskrimineras att istället motverka sitt syfte. Det skriver Olof och Mona Edsinger, föräldrar med förskolebarn i ålder och år.