Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv , vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. På förskolan Stomfågeln arbetar vi genusmedvetet. Vår målsättning är att alla barn hos oss ska få tillgång till alla livets möjligheter utan att begränsas av kön. Att vara genusmedveten innebär en förståelse för att våra uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt är kulturellt skapade i samhället.
Förskolan bygger på en gammal tradition där alla barn antas gör allting.
Men tittar man på verksamheten ur ett genusperspektiv ser man att det inte är så. Omedvetet socialiseras flickor till en sak och pojkar till en annan. Det bygger på det vi har med oss i bagaget. Dessa motiverade mig att genomföra en undersökning om pedagogers förhållningssätt till genusperspektiv i förskolan. I denna undersökning lägger jag dessutom vikten på att svensk förskola är en interkulturell arena där en mångfald av barn från olika kulturer och etniciteter dagligen möts och kommunicerar.
Förskolan ska motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Barn får självklart fortfarande leka med leksaker eller vara i aktiviteter som kan uppfattas könsstereotypa, men förskolan ska motverka att barnen blir begränsade i sin utveckling, sina val och sitt lärande. Man pratar ofta i förskolan om miljön och vill gärna förändra den, men det är inte så ofta jag hör att man pratar om det ur ett genusperspektiv.
Och detta behövs det mer forskning om.
Det är ofta många små saker som tillsammans gör att en förskola bidrar till upprätthållande av traditionella könsroller. Detta examensarbetes syfte är att utforska genusperspektiv i förskolan (1-år), genom att belysa pedagogers föreställningar om små barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt område att belysa då skönlitteratur är något som används i stor utsträckning i förskolan samt är av vikt för barnens utveckling. Vi skapar genus ständigt, varje dag, varje minut.
Uppdelning i kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering, som vi alla gör, oftast utan att vara medvetna om det. Vi kan alltså utgå från att genus skapas i förskola och skola, frågan blir om det resulterar i en ojämställd eller jämställd verksamhet. Ingen är flicka eller pojke.
Hon och han blir ofta hen. Vi hemlighåller inte att det finns olika kön. Men ett barn ska inte placeras i ett fack på grund av sitt biologiska kön, säger Gabriella Martinson, föreståndare.
En friare människa med stark självkänsla. Vid flertalet granskade förskolor arbetar inte personalen systematiskt utifrån ett genusperspektiv vid genomförande av aktiviteter, planering av miljö och material samt i samtal om förhållningssätt. Syfte och frågeställningar Problemområdet i studien är att förskolan ska sträva efter att motverka traditionella könsmönster medan vi lever i vad som kan beskrivas som ett könsstereotypt samhälle. Detta är den tolfte titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samar-bete med Nationella sekretariatet för genusforskning.
Feministiska barnböcker är en fb-grupp. Uppsatser om GENUSPERSPEKTIV I FöRSKOLAN. Därför är det av vikt att börja med naturvetenskap redan i förskolan.
Han måste ibland bli Tina för att känna sig hel.
Genusperspektiv saknas i förskolan Det behövs genuspedagoger i förskolan. Det måste man jobba för, säger han. Till grund för detta arbete har delegationen lagt den skrivning som finns i förskolans läroplan (Lpfö 98).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.