Mångkulturellt arbete i förskolan

Johannes Lunneblad har i studien intervjuat och observerat pedagoger vid Skogsbackens förskola. Pedagogerna är i början osäkra på vad som menas med ett mångkulturellt arbete och i deras diskussioner framgår det att det är ett ämne som kommer in naturligt i verksamhetens arbete genom sång, ramsor och sagor på barnens hemspråk. Mångkulturellt arbete i förskolan.

I Sverige har forskningen och debatten kring den mångkulturella förskolan och skolan oftast associerats till förskolor och skolor i invandrartäta områden, alltså till de större städernas. Vi har därför valt att titta närmare på hur pedagoger i förskolan upplever och arbetar med sådana situationer där olika värderingar och kulturer krockar med eller går mot varandra och hur man i förskolan arbetar för att förmedla allas lika värde. Dokumenten fungerade som styrdokument och användes i det pedagogiska arbetet , men på ett mindre grundligt sätt än arbetet med dagens läroplan för förskolan.

Vi har även tagit reda på hur tidigare forskning förhåller sig till begreppet hemkultur och ett mångkulturellt arbete i förskolan. För att ta reda på det har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare som vi sedan har försökt tolka med hjälp av relevant litteratur. Först då kan vi nå en pedagogisk samsyn som vi som förskola står för. Det blev både en examen på barn-och ungdomspedagogiskt program och fristående kurser i sociologi, etnologi och filosofi. Examensarbetet handlade om barn och ungdomar på en muslims förskola och parallellt med sitt arbete på ett fritidshem i Biskopsgården skrev han C-uppsatsen i pedagogik om en förskola i ett mångkulturellt område.

Dessa är alla delar vi anser är viktiga i ett mångkulturellt arbete och ett interkulturellt förhållningssätt. Vi inleder varje stycke med att ta upp vad styrdokumenten säger. Hur kan man genomföra de motsägelsefulla uppdrag som slås fast i förskolans läroplan.

Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Utifrån händelser i förskolans vardag och med stöd i forskning ges ett flertal handfasta råd och verktyg för att ett interkulturellt arbete ska fungera fullt ut och berika verksamheten. Boken vänder sig till alla som arbetar i förskolan , inklusive rektorer och förskollärarstudenter. Man informerade om arbetet , de projekt man arbetade me i kontexten och med stöd av foton och konkreta material som fanns tillgängligt på förskolan. Den andra punkten innebar att pedagogerna visade ett genuint intresse för familjerna och deras livsvillkor, historia, önskemål och tankar.

Den kortare föreläsningen vänder sig till förskolor som inte har så mycket erfarenhet av mångkulturellt arbete , men även till förskolor som upplever att de har svårt att nå ut till vårdnadshavare och barn, oavsett varifrån familjerna kommer. Vad läser du själv just nu? Dessutom gjordes en observation på förskolan , för att kunna se hur deras vardagliga arbete kan se ut. Den innehåller också barns språkutveckling från födseln upp till 4-årsåldern. Huvudredaktörer är Polly Björk-Willén, lektor i pedagogiskt arbete , Sabine Gruber, fil.

Tünde Puskás, lektor i pedagogiskt arbete och fil. Linköpings universitet. Eftersom förskolan inte lyder under skollagen, är inte tillgången till bibliotek garanterad för förskolan på samma sätt som den är för skolan. I vissa kommuner har samverkan mynnat ut i förskolebibliotek, kapprumsbibliotek, samt bokpåsar med böcker som kan användas i förskolans temaverksamhet eller lånas hem av föräldrar. Utbildningens föreläsningar, gruppdiskussioner och eget arbete utmynnade i en handlingsplan för den enskilda förskolan , som sedan slogs ihop med handlingsplaner från enhetens övriga förskolor.

Kursdeltagarna tog även upp och diskuterade ämnet på APT- möten på sina förskolor. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.

Medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. På den mångkulturella förskolan upplevde vi att man inte tog till vara på mångfalden som fanns, pedagogerna förmedlade mångfalden som ett problem. Förutsättningarna skiljer sig på de båda förskolorna dock framhåller läroplanen att förskolan och förskollärare ska ha ett mångkulturellt arbete oavsett barngruppens utformning.

Då förskolan är belägen i ett mångkulturellt område är arbetet med barnens språkutveckling en stor och viktig del i verksamheten. Pedagogerna samarbetar med specialpedagog och har tillgång till ett språkotek med pedagogiskt material att använda i verksamheten. Språk: Förskolan ligger i ett mångkulturellt område, därmed vill vi skapa goda förutsättningar för våra barn att utveckla sitt språk.

Förskolan har en viktig uppgift att vidga och öka förståelsen hos barn för andra kulturer och synsätt, då vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle och barnen i förskolan möts av andra barn och vuxna med skilda bakgrunder, kulturer och synsätt… lära och respektera varandra för den dom är (FSK 3). Almgårdens förskola ligger i ett hyreshus i Gårdsten, Angered. Där har Jennifer och hennes kollegor utvecklat ett arbetssätt som på en mängd olika sätt förbättrar barnens användning av språket.

Hur de använder berättelsen om Bockarna Bruse är väldigt inspirerande.