Genusperspektiv historia

Eftersom kvinnor inte tillåtits ingå i historien i lika hög grad tidigare, fanns förr en tendens att behandla alla kvinnor som en grupp, en enkel kategori. Men kvinnohistoria är givetvis inte en historia om en speciell grupp, en minoritetshistoria, utan istället en historia om en majoritet. Historiska institutionen har en lång och livaktig tradition av forskning kring genushistoria, det vill säga historia där relationerna mellan män och kvinnor sätts i fokus för historieskrivningen.

Ett stort antal forskare arbetar aktivt med genusperspektiv. Forskning med genusperspektiv berör alla perioder, från medeltid till vår samtid. Granskning av historia ur ett genusperspektiv Könsrepresentation Lärarkårens könsfördelning Som en bakgrund till granskningen är det viktig att belysa hur könsfördelningen bland lärarna ser ut och i vilken utsträckning studenterna möter både manliga och kvinnliga förebilder.

Historia som ämne har själv en historia av kraftig. I den här boken presenterar sju historieforskare olika metodövningar, alla med genusperspektiv som utgångspunkt. Författarnas målsättning är att på ett enkelt sätt visa hur man kan problematisera olika typer av källmaterial från skilda tidsperioder med genusaspekter i fokus.

Kom in och se andra utgåvor eller andra böcker av samma författare. Att män genom hela historien har varit de som tagit plats i det offentliga rummet oh därmed i historieskrivningen är knappast okänt för någon. På senare tid har även kvinnor tagit större plats och Sverige har på det sättet blivit ett mer jämställt samhälle.

Genom historien har det ena ledet i varje av dessa motstatspar (dikotomi) överordnats det andra, så att det bildas associationskedjor av över- och underordning. Patriarkat är ett centralt begrepp inom genusvetenskap som kan förstås som ett system där män innehar den politiska och ekonomiska makten. Genus (engelska gender), även Socialt kön, är ett begrepp som används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende.

Köp boken Genusperspektiv i historia av Magnus m. Alltid bra priser och. Köp Genusperspektiv i historia - Metodövningar av Malin Grundberg, Lars Hansson, Dick Harrison, Åsa Karlsson-Sjögren. Nackdelen med ett genusperspektiv skulle kanske vara att i äldre historia så var kvinnorna inte så inkluderade i samhällslivet och det politiska eller militära som kanske oftast är det man studerar.

Då kan det bli svårt att ta sig an det med ett genusperspektiv och det kan bli svårt att beskriva historien som helhet ur ett genusperspektiv. Genusforskaren Yvonne Hirdman skriver: ”Ett genusperspektiv på historien förändrar den. Det visar på systematiskt sätt hur historien , språket och föreställningarna präglats av det ena könets överhöghet”. För att uppnå detta syfte kommer följande frågor att ställas till texterna: 1. Hur skildras män och kvinnor? Finns det skillnader mellan dessa skildringar i ord och bild?

Sker det någon förändring i dessa skildringar över tid? Forskningsläge Läromedelsanalyser med genusperspektiv är ingen nyhet. Syns genus i den ekonomiska historien ? Genusperspektiv på pedagogik är skriven av Inga Wernersson (professor, Göteborgs universitet, Institutionen för peda-gogik och didaktik).

Detta är den tolfte titeln i den serie om genusperspektiv som ges ut av Högskoleverket i samar-bete med Nationella sekretariatet för genusforskning. En vanlig släktbeskrivning som avser att spegla någon form av huvudlinje är den som kallas ” i rakt nedstigande led” Med det avses far-till-son-förbindelsen genom historien. Därför har Malmö högskola ett genusperspektiv som ska genomsyra alla utbildningar och all verksamhet på högskolan.

Det innebär att den som studerar eller arbetar på Malmö högskola ska göras medveten om de genusstyrda strukturer som finns i samhället för att kunna ifrågasätta, tänka kritiskt, förändra och förbättra. Författarna visar att de politiska processerna rymmer könsvariabler och att både vardags- och familjelivet och den offentliga sfären är strukturerad efter föreställningar om könsskillnader.

Sammanfattning : Syftet med föreliggande studie är att belysa hur kön görs i läroböcker som används i ämnet historia utifrån ett genusperspektiv , specifikt avsnitt om vikingatiden. Studien bygger på fyra läroböcker i ämnet historia där avsnitt om vikingatiden behandlas. Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. Hanne Mortensen, gymnasielärare och lektor i historia , kommer att tala om frågan ”Er det problematisk at skrive ’kvindehistorie’? Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap är skriven av Madeleine Kleberg, docent i medie- och kom-munikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet.

Uppsatser om HISTORIA UR ETT GENUSPERSPEKTIV.