Kompensatoriska hjälpmedel för dyslektiker

Mest kompletta utbudet av både små och stora hjälpmedel. För en enklare vardag. Genom att kombinera ett antal tekniska hjälpmedel är det möjligt att skräddarsy tekniska lösningar för olika individer.

Dyslektiker med avkodningssvårigheter har oftast stor nytta av att höra texten. Olika källor hävdar att allt ifrån – har diagnosen. Med en sådan hög siffra krävs det omfattande resurser och hjälpmedel. Att ta högskoleprovet till exempel kan känns motigt för de flesta, men det kan kännas extra svårhanterligt och pressat för de med dyslexi. Systematisk forskning om kompensatoriska hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter har ännu så länge skett i blygsam omfattning, åtminstone i Sverige.

Forskning med yngre barn saknas i stort sett helt och hållet. Vi har därför i denna pilotstudie fokuserat på elever i årskurserna 4-8. Syftet med detta arbete är att beskriva bra datorbaserade hjälpmedel för dyslektiker.

Det finns även andra hjälpmedel men eftersom jag går ADB-programmet har jag riktat in mig på hjälpmedel inom IT-området. Förhoppningsvis kommer rapporten att tjäna som underlag för fortsatt arbete och samverkan mellan olika aktörer inom detta område. Hjälpmedel för barn och vuxna med dyslexi. Ung som gammal dyslektiker hittar saker här som gör läsning och skrivning lättare. Läslinjaler, läspennor.

ClaroRead - ett mångsidigt hjälpmedel för dyslektiker. Det tar tid att bygga upp en fungerande läsning även om man har effektiva träningsmetoder. Därför är det viktigt att också kunna hantera hjälpmedel av olika slag. Materialet, det lätt för eleverna att själva ordna med aktiviteter när de behöver ta minuters paus.

Med hjälp av timglaset kan eleverna hålla koll på tiden utan att störa de andra i klassen. Materialet levereras i en stor förvaringslåda med lock för att lätt kunna flyttas mellan olika rum och tillfällen. Kompensatoriska hjälpmedel Att få uppleva utvecklingssprången hos barn och elever med inlärningssvårigheter är fantastiskt. Glädjen över ännu ett erövrat område, självkänslan som växer i takt med framstegen. Alla barn har rätt att utvecklas och använda sina resurser på ett bättre sätt.

Medlemmarna är i första hand personer som arbetar med barn eller vuxna som har grava läs- och skrivsvårigheter, till exempel lärare, specialpedagoger, logopeder, läkare och psykologer, men föreningen är öppen för alla. Vad finns det för särskilt stöd till elever med diagnosen dyslexi? Vilka kompensatoriska hjälpmedel finns det för dyslektiker och vilka hjälpmedel använder sig elever och specialpedagoger av?

Att samhället hela tiden är i förändring vet vi. Det forskas inom olika områden och tekniken utvecklas. När det är dags för undervisning som inte handlar om lästräning så behöver eleven få tillgång till kompensatoriska hjälpmedel som talböcker, rättstavningsprogram, talsyntes och scanner eller läspennor. Då behöver eleven inte lägga kraft på avkodningen utan kan fokusera på att lära sig om ämnet. Träningsprogram används för att öva upp färdigheter medan kompensatoriska program hjälper användaren att kompensera sitt eventuella funktionshinder.

Jag fann att det finns många bra datorbaserade program för dyslektiker men även brister. De program som fascinerade mig mest var taligenkänningsprogrammen. En ny sajt med lärverktyg ( kompensatoriska hjälpmedel ) för bl a dyslektiker har sett dagens ljus. Syftet med sajten är att ge alla elever, lärare och föräldrar information och tillgång till en mängd kompensatoriska program samt appar som kan avändas i skolan och hemma. Nivå 3B - Ominlärning för personer med läs- och skrivsvårigheter eller de som är läskunniga på annat språk.

Automatiskt test som tar fram elevens säkra ljud. Med utgångspunkt från testet skapar programmet automatiskt lämpliga övningar. Nivå 3C - Ominlärning, precis som nivå 3B.

Hon tar upp kompensatoriska hjälpmedel som exempel. Talsyntes, anpassade rättstavningsprogram i sven-ska och engelska, inlästa läromedel och dator efter behov är de vanligaste. Alla har inte hjälpmedel I undersökningen fick kommunerna svara på om alla barn i behov av det fick tillgång till den här tekniken.

Nacka svarade ja på alla.