Ontologiska gudsbeviset

Det ontologiska gudsbeviset argumenterar för Guds existens enbart utifrån begreppet Gud. Det är uppställt som följer: Gud är per definition det största tänkbara. Antag att Gud inte existerar. Det är med andra ord inte ett regelrätt belägg för guds existens då det inte räcker att visa att det är möjligt att gud existerar.

I denna skrift bifogas verkets tillkomsthistoria och då i ordalag som påvisar författarens anspråkslöshet och den märkvärdiga händelsegång som i slutändan gjorde det nödvändigt att publicera skriften. Dit hör bl a den egna existensen – i annat fall kan ju något annat finnas som är fullkomligare. Slutligen i lektion kan man fråga sig varför man inte ska bli kristen. Många vittnar om hur troende människor verkar må bättre själsligen, vilket det också finns vetenskapliga bevis på, att de finner större glädje och meningsfullhet i sina liv. Alltså läran om hur allting runtomkring oss egentligen fungerar och är uppbyggt.

Den generella formen för de flesta formuleringar av det kosmologiska gudsbeviset är att vi i vår omvärld kan observera någon form av betingelsekedja, där händelser är betingade av andra händelser. Denna kedja kan dock inte fortsätta i all oändlighet, varför det måste det finnas en första betingelse. Det teleologiska gudsbeviset (från grekiska telos) eller ändamålsargumentet är ett gudsbevis som finns i några olika varianter. En variant går ut på att lika verkan implicerar lika orsak.

Om vi har observerat att x orsakar y och vi observerar ett y så kan vi alltså sluta oss till att det är orsakat av x. En ontologisk privation innebär inte att föremålet upphör att vara vad det är i ontologisk mening, utan endast att det är i avsaknad av detta något. Till exempel har en blind människa en ontologisk privation i det att syn är en del av människans natur, men den personen upphör inte att vara av naturen människa på grund av det. Det formulerades av skolastikens filosof Anselm av Canterbury.

Argumentet bygger på att ett begrepp om det fullkomliga inte kan vara fullkomligt om det begreppet handlar om inte existerar. Samt består det endast av a-priori resonemang. Det är det enda man behöver poängtera för att argumentet ska fallera. Om det är möjligt att en maximalt fullkomlig varelse existerar, då existerar en maximalt fullkomlig varelse i någon möjlig värld. Sammanfattningsvis kan det kosmologiska gudsbeviset i utvecklad form se ut så här: universum och naturen grundar sig i orsakskedjor en händelse följer på en annan, och ingen händelse eller existens som följer naturlagarna kan vara sin egen orsak.

Som förlängning av denna slutsats kunde det härledas ett bevis för guds existens. Detta bevis så som Descartes lade fram det liknar i mycket det ontologiska gudsbeviset. Descartes når efter ett långt resonemang slutsatsen att tanken om Guds existens måste ha kommit från Gud själv. En kritik af gudsbeviset kom fra munken Gaunilo der levede samtidig med Anselm. Gaunilo sagde, at da han også kunne forestille sig den mest fuldkomne ø, så må denne ø også eksistere ifølge argumentet.

Personer som har använt det är bl. Det är ursprungligen formulerat av Anselm av Canterbury. René Descartes och Baruch Spinoza. I så fall kan man tänka sig något som har alla Guds egenskaper, men som också existerar. Hur argumenterar det ontologiska gudsbeviset för Guds existens?

Bobby Conway intervjuar doktor William Lane Craig. Jag själv tror på en lätt form av deism. Bläddra milions ord och fraser på alla språk. Ontologiska gudsbeviset översättning i ordboken svenska - estniska vid Glosbe, online-lexikon, gratis.

Det är i synnerhet det teleologiska gudsbeviset som alltjämt är aktuellt. Det säger att man utifrån världens ytterligt komplexa och ändamålsenliga natur kan sluta sig till att ett medvetet, intelligent skapande väsen är det yttersta upphovet till allt. Argumentet är lite krångligt, men lyder som följer: Tänk på något fulländat.

Något som är helt perfekt. Just nu finns detta bara i din tanke. De kommer från många källor och är inte kontrolleras.